HOUDINI

posted on OCTOBER 18TH, 2012
 
 
 Det här var min favoritlåt under en längre tid (fast then again, allt som Foster the People gör slutar förr eller senare som mina favoriter). Hörde den imorse på radion när jag satt på bussen genom stan. Och kom på att det verkligen var längesedan jag lyssnade på den - och fylldes av ett glädjerus direkt. Det är alltid samma känsla som infinner sig när man efter en lång tid lyssnar på en låt som man var helt "besatt" av, och har alla dessa härliga minnen som bubblar upp så fort man hör den första tonen ;)
Det blev en bra idag kan jag säga ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0